Vem är Veronica

Jag är född i Helsingfors och bodde mina tolv första år i Södra Haga tillsammans med föräldrar och tre yngre syskon. Kamraterna på gården var mest finskspråkiga, men vi barn klarade oss bra på grund av att vi språkbadade hemma med vår finskspråkiga ”täti”, unga hemsysterpraktikanter från Väestöliitto som bodde hos oss en i taget. Att vara äldst i en syskonskara på fyra har säkert bidragit till att jag har en stor ansvarskänsla.Jag är född i Helsingfors och bodde mina tolv första år i Södra Haga tillsammans med föräldrar och tre yngre syskon. Kamraterna på gården var mest finskspråkiga, men vi barn klarade oss bra på grund av att vi språkbadade hemma med vår finskspråkiga ”täti”, unga hemsysterpraktikanter från Väestöliitto som bodde hos oss en i taget. Att vara äldst i en syskonskara på fyra har säkert bidragit till att jag har en stor ansvarskänsla.

I Haga gick jag i både lekskola och den svenska folkskolan och började samskolan som tioåring i Lönkan inne i stan. På den tiden var det inte tal om att föräldrarna skulle köra barnen till skolan, utan man fick ta sig dit på egen hand med buss. Ett bra sätt att bli självständig.

 Familjen flyttade till Grankulla år 1968 och skolan byttes ut till Grankulla samskola. Att byta skola i en känslig ålder är inte alltid så lätt, men där jag blev väl emottagen av mina nya klasskamrater. Många av dem hör fortfarande till mina bästa vänner. 

 

Efter studenten våren 1975 var mitt studieval helt klart. Jag har alltid tyckt om att rita och teckna och ända sedan jag var 10 år hade jag velat bli arkitekt. Hösten 1976 började jag mina arkitektstudier vid Tekniska högskolan i Otnäs. Vid det laget hade Timo och jag flyttat till en liten tvårummare på Ilmarigatan i Tölö. Studierna varvades med jobb på en arkitektbyrå — samma byrå vars grundares magnifika byggnad jag nu jobbar i. Under dessa år föddes också våra två äldsta barns. För en småbarnsfamilj kändes inte den livligt trafikerade Mechelingatan som den bästa tänkbara livsmiljön så närheten till både naturen, daghem, rådgivning och skolor lockade oss tillbaka till Grankulla.

I början på 90-talet var den ekonomiska krisen ett faktum. Då hade jag jobbat ett par år som färdig arkitekt och vi hade fått vårt tredje barn. Jobben tog slut och jag blev utan arbete. Nu efteråt kan man säga att det var lärorikt att uppleva arbetslösheten med allt vad det innebar med att fylla i formulär och anmäla sig hit och dit. Och för en fempersoners familj att klara sig på en lön. Å andra sidan kände jag mig aldrig arbetslös för skötseln av hem och tre barn tog all min tid. 
   

I mitten av 80-talet hade jag gått med i Grankullas kommunalpolitik då man behövde en “kvotarkitekt” till fasad- och byggnadsnämnden. År 1996 ställde jag första gången upp i kommunalvalet och blev invald i fullmäktige med ett stort röstetal. Har sedan dess suttit förutom i fullmäktige också som medlem i stadsstyrelsen där jag nu fungerar som ordförande. Arbetet har varit både lärorikt och givande. I en liten stad har det varit lätt att påverka och driva igenom ärenden som känts viktiga för invånarna.

   Hösten 1997 började jag jobba som granskningsarkitekt på byggnadstillsynen i Esbo. Det var meningen att vara ett vikariat för ett år, men jag jobbade där i nästan tjugo år och är nu ledig från tjänsten som byggnadstillsynsdirektör. I mitt arbete som förman blev det allt viktigare att fokusera på frågor om arbetstagarnas trivsel och motivation och på att kunna skräddarsy uppgifter och arbetstider så att småbarnsföräldrar och de som börjar närma sig pensionåldern hinner respektive orkar vara aktiva också utanför jobbet. I mitt nuvarande uppdrag, som medlem av riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott, behandlar jag samma arbetshälsofrågor.

Mina politiska intresseområden har nästan alltid kretsat kring byggande och stadsplanering och förhållandet till naturen, kring trivsel- och trygghetsfaktorer i vår närmiljö. Men efter att de tre senaste åren i riksdagens social- och hälsovårdsutskott ha jobbat med den största reformen i Finlands historia — vårdreformen — ser jag att den kommer att vara en av de viktigaste frågorna för nästa riksdag. Då detta skrivs är det ännu oklart hur det går för reformen. Men ett är klart: — och det anser också en stor del av de sakkunniga inom vårdsektorn — reformen kommer inte att uppnå de mål man från början satt upp. Jag vill vara med och arbeta för en vårdreform, som satsar på individen och inte på tung byråkrati. Alltså för en sådan, som garanterar medborgarna fungerande närservice, tryggar rådgivnings- och hemvårdstjänsterna och siktar på förebyggande verksamhet för att säkerställa barns och ungas välmående.    

Som motvikt till mitt hektiska arbete och det alltför myckna sittande på möten vill jag vara ute i naturen så mycket som möjligt. Veckosluten på landet i Kyrkslätt är guld värda. Där har jag firat alla mina somrar sedan jag var sex år gammal. Det är trevligt att se att vårt ställe numera är omtyckt av förutom våra egna barn också av deras många vänner. Att umgås, spela och tävla med dem hör till de roligaste semestersysselsättningarna. Som farmor och mormor till världens härligaste små barnbarn ser jag fram emot att fira både somrar och jular tillsammans med dem på vårt kära landställe.

Jag anser mig vara en lojal, ansvarsfull och pålitlig person. Rättvisa är viktigt för mig och att alla mänskor behandlas på samma villkor. Jag är social och nyfiken, med fötterna på jorden. Jag är energisk, kritisk och lite otålig, saker och ting borde hända lite snabbare än de gör!

Faktarutan

Namn Veronica Elisabeth Rehn-Kivi
 Född 10.2.1956
Utbildning Arkitekt
 Yrke Riksdagsledamot
 Gift med Timo
 Tre barn Fyra barnbarn
  Hemkommun Grankulla 

Arbetsplatser
 Finlands Riksdag, 2016 >
 - Social och hälsovårdsutskottet, 2016 >
 - Arbetslivs och jämställdhetsutskottet, 2016 >
 - ITLA, självständighetsjubileets barnstiftelse delegations medlem, 2018 >
 - Riksdagens vaccingrupp, grundare & ordförande, 2017 >
 Esbo stad, Byggnadstillsynscentralen
 Eriksson Arkitekter
 Siren Arkkitehdit Oy
 Arkk.tsto Kaija ja Heikki Siren

   Förtroendeuppdrag
  Grankulla stad:
 Stadsfullmäktige, ordförande, från 2015 - 2017
 Stadsstyrelsen, medlem till 2015, ordförande 2017 >
 Personalsektionen, medlem till 2015, ordförande 2017 >
 Byggnadsnämnden, medlem till 1996
 Fasadgranskarna, medlem till 1997
 Samhällstekniska nämden, sts-repr.
  Ungdomsnämnden, sts-repr. till 2000
 Grankulla konstskola, sts-repr. till 2012

   SFP:
 Partifullmäktige, medlem, > 2016
 Socialpolitiska utskottet, ordförande, 2017>
 Miljöutskottet, medlem, > 2016
  FSB, Finlands Svenska Brand- och räddningsförbund: Styrelsen, ordförande, 2017 >
 
 Kulturfonden:
 Delegationen, medlem, 2012-2016
 
 Byggnadsinspektionsföreningen RTY:
 Direktionen, medlem, 2006-2016

   SAD och HSY:
 Styrelsen, ersättare till 2012

   SFP:s lokalavdelning i Grankulla:
 Styrelsen till 2016

   Sv. Kvinnoförbundet i Grankulla:
 Styrelsen

   TFIF:
 Arkitektgillet, styrelsen till 2001
 
  Statens Arkitekturkommission:
 Medlem till 2014 Arbetsplatser